Alla inlägg under februari 2009

Av Anna Drangel - 23 februari 2009 09:23

Såg lite av debatten mellan Maud Olofsson och Mona Sahlin igår. Det handlade om Saab-krisen. Denna kris bland kriser. Maud är på som en ettrig bäver och Mona håller tillbaka som en ledsen labrador.


Vissa menar att det inte är någon idé att satsa på ett företag som ingen längre vill köpa bilar av (läs Alliansen och andra experter). Andra tycker att det är samhällsansvaret som bör väga tyngst (läs Sossar och Saab-folk). Det kan mycket väl vara så att satsa pengar på Saab är som att slänga pengar i ett svart hål. Det finns ingen botten. Men, å andra sidan, har inte regeringen ett ansvar i att se till att de människor som blir arbetslösa får en någorlunda meningsfull sysselsättning. Det Mona mellan raderna säger när hon pratar om stöd till Saab är att "hålla dom under armarna". Det är en ganska tydlig bild som visar att det är inte lönsamhet som kommer i första rummet den närmaste framtiden. Det är konstgjord andning och det är inte något hon heller sticker under stol med. Vad man i framtiden kan göra av en modern Saab-fabrik kan ingen svara på. Det skulle kunna bli vad som helst. Men just nu kan det inte bli annat än just en tillfällig lösning. Det spelar ingen roll vad som produceras där nu - ingenting kommer ju att sälja i dessa mörka av de mörkaste tiderna.


Vad jag stör mig på när det gäller Mauds och Alliansens tillvägagångssätt gentemot företag och samhällsmedborgare i stort är att de så ofta hänvisar till att "marknaden" ska reglera sig själv. Jag anser inte att en regerings huvudsakliga uppdrag alltid ska ligga i att marknaden ska kunna profilera. Snarare borde en stat fungera som något som verkar för medborgarnytta. Visst ska budgetar hållas, affärsplaner upparbetas, system effektiviseras... men det får inte gå överstyr. Jag anser att deras enorma städiver nu går ut över vårat "mänskliga kapital".


Försäkringskassan till exempel, skulle effektiviseras så till den mån att man helt glömde bort människan. Ärenden skulle gå snabbare med det nya datasystemet. "Kunderna" skulle själva kunna anmäla sig genom datasystemet. Länken mellan en speciell handläggare och människan skulle försvinna. Datorn skulle ta över. Vad hände? Datasystemet fungerade inte som det skulle. Både handläggarna på Försäkringskassan och människan ute i samhället led.


Dessutom har Alliansen gjort förändringar på socialförsäkringsområdet vilket innebär att handläggarna har fått alltfler nya regler och uppgifter att hålla reda på.  När Cristina Husmark Pehrsson, socialförsäkringsministern, ställs mot väggen i (DN 31/1-09) och tillfrågades hur regeringen kunde låta en myndighet "grundstöta" somd en gjort svarade hon: Jag tycker inte att Försäkringskassan har grundstött. Jag kan inte säga att medarbetarna gör ett dåligt jobb. Nej kära Cristina, det är inte medarbetarna du ska skylla på. Det är det nya systemet och alla nya regler som har applicerats på handläggarna som inte fungerar - dvs i slutändandan är det din och regeringens politik som inte har fungera i detta fall.


Jag lite rädd när jag hör Maud gå på i ullstrumporna om hur regeringen ska ta sin hand från Trollhättan. Hon sa tidigare i radion (P1) att regeringen väntar på att ett nytt affärsförslag ska komma upp så de kan titta på det. Men Maud, när du pratar om att du "inte vill spela med skattebetalarnas pengar" så låter det som att hela denna fråga om Saabs framtid ska bära eller brista i detta nu. Du resonerar som en riskkapitalist som först vill se en fungerande affärsplan från partners som vill gå in i Saab. Du låter mer som en VD för företaget Sverige AB än som en del av Sverige Coop. För någonstans handlar det ju faktiskt om människor. Och frågan är då - hur mycket dyrare blir det för regeringen att gå in med stödåtgärder till Saab för några år framåt, än att låta dem falla. Jag kan inte komma med några uppgifter, men nog måste det kosta på att låta arbetarna gå på 80 % a-kassa, familjer tvingas lämna hus och familjer splittras. Kan det inte ens vara läge att låta fabriken rulla på om än så bara för några år - tills konjunkturen vänder? Om inget av glädje då har kommit fram av att låta fabriken vara igång - får man väl ta ett senare beslut om nedläggning då. Kanske har arbetarna ivarje fall det lättare att hitta nya jobb då.


Forts. följer...Telefonen ringde...


Jo var var jag? Det är väl själva sättet Alliansen styr Sverige på, som jag stör mig på. Det är inte längre människor vi nu pratar om utan kunder. Vi pratar om skattebetalarnas pengar som om de vore en riskkapitalists kassakista. Vi pratar om staten som om de vore ett AB. Som om Maud egentligen jobbade för ett typ Investor och inte för medborgarna i staten Sverige.


Ja, ja nog raljerat. Jag kanske är helt ute och cyklar när det gäller Saabs framtid. Men nog borde det gå att hitta sätt att utnyttja en modern fabrik till annat än biltillverkning om man nu hittar vad det skulle vara. Kanske minivindkraftverk för villor, eller en fabrik för "pimp my ride" alla sorters bilar. Eller för att göra små, små, små energisnåla elbilar, som både är säkra och snygga.

Hmmm, vi får väl se!



Av Anna Drangel - 10 februari 2009 06:56

Det låter hemskt konstigt att det blir upphandling mellan två företag vilket innebär att de anställda på det företaget som blir uppköpta måste börja om lönemässigt. Sänka sina löner helt enkelt.


Vilken konstig matematik, tänker jag. Ska det vara såhär. Arbetsgivarna har kommit på ett sätt att ta sig runt de fackliga avtalen.  Arbetsgivarna vet att arbetarna inte får strejka förrän 2011. Facket är backbundna. Det låter jättemysko i ett demokratiskt samhälle. Sopåkarena kan åka på skadestånd om de strejkar nu!  De får inte strejka förrän 2011. Men hallå - hur galet är inte det? Det är ju nu de blir överkörda... förlåt uppköpta.



Av Anna Drangel - 10 februari 2009 06:50

Jaja,

det var ingen 95 åring som ramlat ner i ett dike och druknat. Det var mord.

 http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4369545.ab


Jag tänkte väl att det lät lite konstigt det där jag läste i gårdagens DN.  Fruktansvärt är det ivarjefall. En fyrabarnsmamma som bragts om livet är ju verkligen en katastrof. Dessutom på samma dagen som dotterdottern döpts. Snacka om att välja tillfälle! Det måste vara en riktig devil som gjort det...

Av Anna Drangel - 9 februari 2009 06:40

Jag skulle vilja uppmana dig att läsa den text;


http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=881939&rss=2216


Sedan vill jag fråga dig - upplever du något konstigt i texten? Eller är det bara jag som gör det...

En kvinna hittas död i ett dike (olycksfall mest troligt enligt polisen!??!!)

Hon hade synliga skador på kroppe. (olycksfall mest troligt enligt polisen!??!!)

Sambon upptäckte henne där...


Jag vet inte hur polisen jobbar, men om man hittar en kvinna död i ett dike, vilka är kriterierna för att man ska uttala att det troliga är olycksfall? Har hon ramlat ner i diket? Är diket högt? Vattenfyllt? Det låter som om denna kvinna isåfall skulle vara kring 95 år. 


Det ska bli intressant att höra mer om detta "olycksfall".

Av Anna Drangel - 8 februari 2009 09:48

Såg deltävlingen till Melodifestivalen igår. Det var faktiskt riktigt underhållande. Jag brukar inte orka följa dessa evenemang. Tycker hela upplägget är förutsägbart. Men i år blev jag överaskad. Melodifestivalens presentatör, Petra Mede var helt fantastisk i sin roll. Utan att någon gång bli flamsig var hon både superrolig och extremt rapp i käften. I nästa andetag blev hon lika tydlig och allvarlig som om det hade varit Nobelfesten hon ledde. Ja, hon var helt enkelt oslagbar. Hon var den klarast lysande stjärnan under kvällen och jag kan lugnt se flera deltävlingar bara för hennes skull.


Efter henne på min stjärnlista kommer Caroline af Ugglas. Hon var bara så bra. Brukar tycka hon kan vara lite för mycket, men denna gång blev hennes sköra och lite galna gestalt en skön kontrast till allt det opersonliga och IQ-befriade som  Melodifestivalen står för.


Röstade faktiskt på henne tre gånger - valde Radiohjälpennumret efter att jag sett tidigare på samma kanal att folk och djur törstar ihjäl i norra Kenya just nu. Det har tydligen inte regnat där på 18!!!! månader. Det var ett plågsamt inslag på Rapport om det. Hoppas att Radiohjälpens pengar kan gå till dessa arma människor och deras djur så att dom får vatten.


Alcazar var faktiskt riktigt bra. Låten svängde och var "lagom vanlig". Det var visserligen Abba-retro så det stänkte. Plastigt och rosa. Jojo, i Waterloo.  Det kan nog gå hem i Ryssland. Dessutom har dom "z" i namnet. Det låter ju redan som om det är ett ryskt band (eller vodkan Alkiszar...). Utan att ha hört resten av deltävlingarnas låtar tror jag denna låt kommer att vinna Melodifestivalen i Sverige.


Men... Hoppas också på att Carolines låt ska få en chans att visa upp sig några gånger till. Både låten och Carolines röst var hundra gånger bättre än Alcazars samlade talang. Tyvärr är det inte sådan här musik som går hem i stugorna. Folk vill ha förutsägbarhet. Folk vill ha köttbullar och ketchup - inte en Bouillabaisse. Men vem vet - hon kanske skräller...



Av Anna Drangel - 4 februari 2009 09:26

Ibland vaknar man på morgonen med den där känslan av att det var något fanstastiskt man drömt under natten. Det kan ta en liten stund att minnas vad drömmen bestod av. Så var det för mig i morse.


Jag skulle ut på min livs resa. Befann mig på ett oerhört stort segelfartyg. Fartyget måste varit i samma klass som Wasa-skeppet. Det var säkert 20 gastar i aktern på båten. Jag var en av dom. Vi hade alla varsin person vi skulle serva. Den killen jag skulle hjälpa var en av styrmännen. Det var som ett trägaller mellan mig och honom där han satt med ett gäng tampar. Jag skulle i stort sett bara dubbelkolla att allt han gjorde verkade ok. Vi skulle segla väldigt långt, så han behövde ju sova ibland. Då skulle jag få ta över de segel han hade hand om. Just nu satt jag bara utanför på denna träkonstruktion som liksom hängde utanför båten, högt ovanför vattenytan. Det fanns inte ens någonstans att sitta ordentligt.  Vid min sida hade jag i min tur två barn som skulle hjälpa mig. De var inte mer än 6-7 år och jag var mer rädd att dom skulle falla i än hur det skulle gå för mig. Den lilla pojken hade hängselbrallor som jag tänkte att jag kunde ta tag i om han höll på att falla överbord.


Vi låg just nu förankrade utanför en kust som kändes som någon exotiskt kustremsa utanför Australien. Eller var det kanske utanför Dover? Klipporna var säkert 20 meter höga och alldeles gråblanka och hade samma utseende som ett högt isberg i Antarktis. Det var som någon hade huggit ut klippan. Ingen växtlighet överhuvudtaget fanns på denna ogästvänliga ö. Havet brusade under mig och var alldeles turkosblått. Jag var orolig för hur jag skulle klara min uppgift, men killen jag skulle hjälpa innanför trägallret sa bara: "Det viktigaste är bara att du kollar efter grynnor och skär och gastar om du ser nåt". Jag nickade. Tänkte för mig själv hur fan ska jag se något överhuvudtaget föröver från där jag sitter... 


Det var dags att ge sig av. Jag var så otroligt spänd inför resan. Detta skulle bli mitt livs äventyr ombord på detta enorma skepp. Ankaret hissades upp. Jag kände mig otroligt entusiastisk. Nu gick det inte att vända om.

Av Anna Drangel - 3 februari 2009 06:35

Blir inte ett dugg förvånad när jag läser en artikel i AB idag  http://www.e24.se/pengar24/dinekonomi/elvarme/artikel_1045545.e24  som handlar om hur elbolagen blåser kunder. Jag har länge undrat hur vi kan ha så himla höga elräkningar i Sverige även om vattenkraften pumpar på utav bara h-e. Nu vet jag det. Det spelar ingen roll om elbolagen ett år säger att det är ont om vattnet ena året eller gott om vatten i magasinen nästa år. Det blir ingen skillnad i priset för oss kunder ändå. Det blir inte billigare.


Efter att ha sett dokumentären Enron (som borde vara ett måste för alla som är lite intresserade av vad "de fria marknadskrafterna kan åstadkomma) kan jag bara säga att det är precis det här som inträffar när man släpper lös elbolag på en börs. It goes hey wild. 


Ska sätta mig in i den här problematiken här idagarna. Intressant är det. 


Lyssnade på Filosofiska rummet häromdagen med Pernilla Ström och Johan Ehrenberg bl a. De diskuterade pengar ur ett annorlunda perspektiv. Intressant.  Vad jag tänker på när jag hör den fria marknaden är att den fria marknaden saknar moral. Den fria marknaden har inga skrupler. Den fria marknaden är en huvudlös makthavare och dess enda mål är att skapa mer pengar. Det finns ingen mänsklig hjärna i dess kropp. 


Kanske hårda ord. Jag säger inte att andra marknader är bättre. Men man bågnar faktiskt under all den skit som den fria marknaden skapar. Den fria marknaden är som ett bortskämt barn som bara vill ha mer. Ett farligt barn som som har en alldeles för stor kropp i förhållande till sin hjärna.

Presentation

Fråga mig

14 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3 4
5
6
7
8
9 10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2009 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards