Alla inlägg under oktober 2007

Av Anna Drangel - 29 oktober 2007 08:44

För första gången sedan moderaterna vann valet, har dom lyckats förvåna mig. Såg ett klipp från deras partistämma igår, där Anders Borg försvarade de svenska spelmonopolet Svenska Spel. Han verkade helt klart irriterad på sina partikollegor och tyckte att dom skulle släppa sina nyliberala värderingar angående utförsäljningen av statliga företag. Att spelinkomsterna faktiskt inbringar like mycket som värnskatten...


Och där satt jag i tv-soffan och höjde ögonbrynen av förvåning. Plötsligt kändes det som - om Anders Borg skulle få för sig att ömsa av sig sitt moderatskinn, skulle han bli en riktigt trevlig politiker och extremt myndig.


Efter att ha hört den radioutfrågningen han deltog i, i somras hoppas jag att några av radioutfrågarnas beskrivningar av sina liv, fastnade någonstans i hans hjärnbark. Anders Borg blev bombarderad av frågor från äldre kvinnor med låga pensioner och sjukersättningar om hur han ska kunna hjälpa dom att hålla huvudet ovanför vattnet. (Deras ersättningar är så låga att man har svårt att förstå hur någon kan överleva på dem). Speciellt en kvinna minns jag. Hon lät som någon figur ur en Astrid Lindgren-bok. Hon kunde varit en Lina i Lönneberga. Med en utpräglad småländsk dialekt, (de lite försynt skorrande r:en) ställde kvinnan frågor om regeringen skulle komma ihåg henne och de andra ensamstående äldre kvinnliga pensionärerna. Dom där svenskarna, som jobbat och slitit hela sina liv och som nu ändå har så låga pensioner att dom i stort sett lever i fattigdom. När hon pratade kändes det verkligen att vi i Sverige är ett land. Stockholm är inte en fristående enklav i Sverige.


Borg försökte parera frågorna så gott han kunde. Det kan inte ha varit lätt för honom att lova dom några framtida förbättringar, när han måste insett motsatsen, dvs att framtida försämringar för denna grupp förmodligen är en mer trolig utveckling.


Det kanske bara var en känsla jag hade som var helt missvisande. Men tänk om Anders Borg skulle tröttna på sina pretentiösa Stockholms-medelklasskollegor och faktiskt tänka lite på Sverige som ett folk - som en enhet.


Jag vet inte varför jag får en känsla att han någonstans inom sig bär på ett rättvisepatos. Att det inte kan vara rätt att bara en alltför liten del av Sveriges befolkning blir allt rikare, medan en alltför stor del blir allt fattigare.


Kanske han får lite perspektiv på tillvaron genom att han bor inte bor i Stockholm. Kanske han hinner sitta där på pendeltåget på väg till jobbet och se även vanliga människor. Man kan ju alltid hoppas. Att han har ett hjärta. Att han känner ett visst ansvar för dessa människor.

Av Anna Drangel - 23 oktober 2007 09:31

Det brinner i San Diego. Det brukar brinna där på höstarna, men denna gång är det värre än vanligt. Det är säkert ett bra uppvaknande för de rikingar som bor där. Det är ju dom – Hollywood-stjärnorna – som påverkar resten av världen. Kan dom verka som förebilder och sätta fart på en ny grön våg, så vore det fine.


Visserligen brukar det sluta med att dom går ut i media iklädda lite flower-power kläder och runda Lennon-glasögon och förespråkar typ love the earth - eat green eller nåt sånt.


Tyvärr är det ju så att när de stora stjärnorna har varit på sin lilla Greenpeace-turné försvinner de tillbaka in bakom sina höga murar och badar av sig den folkliga smutsen i sina förmiljönjättedåliga pooler.


Men visst är det ett faktum att först när den globala uppvärmningen når de rika, kommer ett uppvaknande ske. Vi lever verkligen i ett kunskapsmörker när det gäller hur snabbt jorden nu förstörs. Kanske behövs det några rejäla eldar för att vi ska se något i mörkret.


Säger jag som kör bil. Säger jag som använder direktverkande el. Usch och fy på mig!

Av Anna Drangel - 23 oktober 2007 08:49

Lyssnar på Annika Lantz med ena örat. Jag brukar lyssna med båda öronen, men sitter samtidigt och pluggar vid datorn. Annika och hennes bisittare Anders G Carlsson har en galen gäst i studion. En performancekonstnär och har gjort en hel del uppseendeväckande saker bl a ätit hund och haft sex med en get. Jag ryser med båda öronen.


Läser i Aftonbladet om en fd yrkesmilitär som styckat och ätit upp sin internetkompis och som nu ska hjälpa den tyska polisen att hitta andra kannibaler. Bilden på honom får mig att rysa. Hualigen vilken hemsk människa. Han ser verkligen grym ut och hans tänder ser onaturligt stora ut. Är han ett djur? Håret reser sig på ryggen på mig. I fortsättningen ska jag lita på min intuition när det gäller att läsa av människor bara genom hur dom ser ut... Den här människan ser ut som en kannibal och hade jag träffat honom en mörk kväll i en trång gränd hade jag kissat på mig.


http://www.expressen.se/nyheter/1.892266/han-ska-fanga-nye-kannibalen

Men kolla in bilden!!!


Går upp för att göra en kaffe. Bakom mitt lilla hus ligger en stor skog. Ser sju hjortar i olika storlekar springa förbi. Ser två män gå efter. En har ljusgrön reflexväst och den andra har en typ pälsmössa med öronlappar på. Ser inte om dom har gevär. Känner att jag inte klarar av människosläktet just nu.


Ska åka till jobbet. Stannar till vid Mc Donalds för att jag är ett hungrigt rovdjur som behöver kött. Köper en liten cheeseburgare. Skäms över mig själv. Försöker intala mig själv: ”Ja, men djuret är ju ivarje fall dött.” Lyssnar på radion medan jag tuggar i mig den nu ganska illasmakande hamburgaren. En kvinnlig hjälparbetare berättar att i vissa fattiga länder dör 1 av 6 kvinnor under graviditet och förlossning. Många av dessa kvinnor skulle kunna räddas om man i dessa länderfick använda kondom. Kvinnan frågar sig hur den katolska kyrkan tänker när de förespråkar död. Jag känner plötsligt hur illa jag mår över oss människor. Känner att jag vill spy.


Kör ut på 73:an - styr mot Globen. En fet man i svart BMW ligger bakom mig och pressar. Jag spottar av ilska. ”Jävla idiot!” Han svänger runt mig och de andra bilarna som håller samma takt och det blir svarta spår efter honom i asfalten. Jag svär igen – ”Fy faan – jävla kannibal.”


Antingen håller jag på att bli gammal och få pensionärsbeteenden eller också håller jag på att bli vis. Jag vet inte vilket. Ibland känner jag att jag vill skrika och bli lika hysterisk som Viveca Seldahl blev i Colin Nutleys Änglagård. Ja, vad härligt att få bli så hysterisk.



Av Anna Drangel - 17 oktober 2007 19:31

Läser i Aftonbladet om det sk "könskriget". Det är lite larvigt det hela, men här uttalar sig ivarje fall en Per Ström att han tycker att kvinnor får förmåner på mannens bekostnad. Han tar upp en enligt honom själv, uppenbar orättvisa;


– Ta en sådan sak som att alla kvinnor får göra mammografi mot bröstcancer. Män får inte undersöka prostatan på samma sätt.


Men jag säger bara: Varsågod - fram med pungen och kläm ihop den som en hamburgare... 


http://www.aftonbladet.se/kvinna/article1029916.ab 

  



Av Anna Drangel - 14 oktober 2007 09:16

I min värld tyder alla tecken på att det är föräldrarna som har bragt sin dotter Madeleine om livet. Kanske inte med "flit", men något gick hemskt fel.


Jag har några funderingar som någon kanske kan svara på;


Om man nu mot alla odds vill lämna sina barn ensamma på hotellrummet under några timmar. Visst låser man väl då ytterdörren?


Och om gärningsmannen har tagit sig in genom ett fönster, hur kommer det sig då att ingen har sett honom. Borde inte något av barnen vaknat och skrikit när en främmande människa kommer in i deras sovrum och för bort en av dom. Kan dom bara somna om sedan?


Och om en pedofil skulle figurera på hotellområdet, har han då "väntat in" att föräldrarna skulle lämna sina barn ensamma. Det är ju inte ett speciellt vanligt fenomen. De flesta (även pedofiler och kidnappare) skulle kanske räkna med att föräldrarna var med sina barn på rummet. Har han då spanat efter dom i flera dagar och tänkt; snart, snart lämnar dom barnen ensamma på rummet en hel kväll - då kan jag ta ett av barnen...



(Hur vanligt är det förresten att föräldrar lämnar sina barn ensamma sådär i flera timmar? Sannolikheten att just denna pedofil hade "turen" på sin sida är ju väldigt liten...(dvs att detta var just en sån där familj som lämnat barnen ensamma) 


Någon kanske har några fundringar kring detta. Hursomhelst är det en väldigt tragisk historia. Kanske är det bättre om föräldrarna lyckas med sin kampanj att rentvå sig, även om de skulle visa sig vara skyldiga. För det skulle innebära dubbel skada för de andra två barnen om de skulle dömas för mord.





Av Anna Drangel - 10 oktober 2007 08:13

På tisdagsförmiddagen var jag på väg till jobbet på Stora Essingen. Hade varit ute på universitetet och kom körande längs Norr Mälarstrand. Solen sken och jag satt där och filosoferade (utan bilbälte). Plötsligt framför mig svänger en MC-polis upp och sträcker ut en stopphand mot mig och stirrar ilsket på mig (inbillar jag mig). "Shitpommesfritt" tänker jag, nu är klockan slagen. Drar på mig bältet snabbt som en iller och ler lamt.


I mina ögon är både polisen och hans motorcykel extremt stora. De följande MC-poliser som med tuffa prejningar och med ilskna utfall och hotfulla pekande armar, får ner bilarna på andra sidan i diket, är faktiskt också dom jättelika. (Är det någon speciell regel? Att om man jobbar inom polisens MC-gäng ska man vara biffig! Titta på vaktparadens hästar nästa gång ni har chansen. Där kan man verkligen prata om Belgien Blue-hästar. Killarna som rider kan i och för sig vara lika spensliga som tennsoldater, men man impas ändå av att dom överhuvudtaget vågar sitta och tuta i sina trumpeter på såna där minidinosaurier!!! I detta fall rörde det sig om Belgien Blue motorcyklar med polisjättar på.)


Nu var det ju inte så att dom där tre MC-poliserna och de nästkommande tre polisbilarna hade spanat efter mig från helikopter för att jag inte hade bältet på mig, för att sedan i gemensam aktion "ta mig" nere på Norr Mälarstrand. Neej, det som följde var en 8 bilar lång limosinekortege. I de svartglänsande bilarna skymtade mörkhyade män med blixtrande ögon. Såg ut som värsta oljemaffian.


Hann växla en blick med snubben i bilen på motsatt sida av vägen när allt började rulla igen. Han såg lika uppjagad ut han och hans bil stod med ena framhjulet i blomsterplanteringen.


Jaja, det ska tydligen vara fint när man får främmande...


Av Anna Drangel - 6 oktober 2007 10:05

Läste idag om en 50-årig man som skjutit mot ungdomar som kommit in på hans gård, varpå en en (av misstag får man förmoda) blivit ihjälskjuten.


Visst är det hemskt att människors liv går till spillo, men jag kan inte annat än känna för den här mannen också. Jag menar, dom här ungdomarna som enligt vittnen ska ha varit fyra, fem stycken, kom ju inte direkt till mannens gård för att prata lite och spela kort...


Jag förstår den ilska och rädsla som den här mannen kände. Det var tydligen känt sedan tidigare att ett mopedgäng hade varit på närliggande gårdar för att vandalisera och stjäla.


Om jag hade haft ett hagelgevär liggandes hemma, skulle jag nog också ta fram det...


Säg den person som inte skulle försvara sig och sitt egendom om dom kunde.



Presentation

Fråga mig

14 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2007 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards